|
Stressmätning, andningens betydelse
SÖNDAGEN 11.3.2001
Cheferna löper mindre risk att få BURN OUT än arbetarna. Det säger den rikssvenske stressgurun Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska Sjukhuset i Stockholm. Chefer kan p-åverka sin situation, de kan kompensera, de har resurserna. Detta saknar de, som är lägre ner på den sociala rangskalan.
Stress och BURN OUT kan förebyggas, bl.a. via medvetna andningövningar, t.ex. joga och Tai Chi. På Institutet för Arbetshygien har man via teknik och vetenskapligt godkända metoder bevisat det som österländsk visdom alltid har sagt om andningens betydelse.
-Även sömn går att mäta. Genom att mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan har man kommit fram till att sömnen är ett dynamiskt tillstånd, som går att dela in i olika stadier från lättsömn till djupsömn. Viktigt för hälsan är att sömnen når det allra djupaste stadiet, det så kallade REM stadiet (REM=Rapid Eye Movement) där våra ögon rör sig mycket snabbt. Det är då vi verkligen drömmer.
I drömmen processar vi vår aktuella livssituation eller det som skett under dagen. Varenda en av oss drömmer. Somliga minns lätt vad de drömt om under natten, andra hävdar att de aldrig drömmer. Men faktum är att alla drömmer. Det gäller bara att lära sig att minnas dem.
-Solarplexusredaktionen drar en lans för konditionen och åker på konditionstest till Vierumäki.
Resultatet var lätt pinsamt för en del av gänget….
Echinacaea, solhatten, presenteras i vårens svenska importserie om läkeväxter.
Stress och BURN OUT kan förebyggas, bl.a. via medvetna andningövningar, t.ex. joga och Tai Chi. På Institutet för Arbetshygien har man via teknik och vetenskapligt godkända metoder bevisat det som österländsk visdom alltid har sagt om andningens betydelse.
Specialläkare Harri Lindholm
STUDIODISKUSSION MED PROFESSOR LENNART LEVI
Melita Tulikouras gäst i studion är stressforskare, emeritus professor Lennart Levi från Karolinska Sjukhuset i Stockholm.
SÖMN OCH DRÖMMAR SOM STRESSLINDRING
"Om du vakar i ett dygn uppstår i hjärnan ett tillstånd som motsvarar en fylla på en promille."
Björn Appelberg, psykiater och drömforskare
Om att drömma.
Margareta Thun, gestalt- och bildterapeut
MOTION LINDRAR OCH FÖREBYGGER STRESS?
Solarplexus-redaktionens kondition testas i Vierumäki.
Sakkunnig Vierumäkis testningschef Matti Heikkilä
SERIE: LÄKEVÄXTER 'ECHINACAEA'
Sakkunnig: Farmacie doktor Jan G Bruhn
STRESSMÄTNING
STRESS
I dagens miljöer utsätts vi människor för situationer som vi vill, men inte kan fly ifrån. Vi kan inte fly från otrevliga arbetskamrater, från ett trist äktenskap, från alla de krav, som ställs på oss. Vi utsätts för stress.
Vad är det som händer i våra kroppar då vi utsätts för stress? På Institutet för Arbetshygien i Helsingfors man i stress och försöker bl.a. utröna var gränsen mellan god och dålig stress går.
Vi vet att våra förfäder reagerade med samma reaktioner i kroppen som vi gör i stressituationer. Andhämtningen påskyndas, hjärtat slår fortare, pulsen blir snabbare, musklerna spänns.
Specialläkare Harri Lindholm säger att man skiljer mellan den goda stressen, som är något man hoppas att stöta på i undersökningarna.
Så finns den akuta kortvariga stressen, som till en viss grad hämmar funktionsförmågan, men som ännu inte är farlig. Den kan åtgärdas bl.a. med ökad motion, med vila eller att man tar det litet lättare.
Så finns det BURN OUT , som sedan är något helt annat och som kräver mycket långvariga åtgärder innan en person har hämtat sig. Det är fråga om månader, t.o.m. år och det kan gälla att lära sig att gå på nytt, t.o.m. andas på nytt.
Vid BURN OUT reagerar kroppen inte längre som den borde. Alla varningssystem är förlamade. Då en frisk person stiger upp från en säng ökar bl.a. blodtrycket och pulsen, men då en person med BURN OUT stiger upp händer ingenting!
Det är därför de här människorna plötsligt en dag inte orkar stiga upp ur sängen.
Allt detta ser mätapparaturen på Institutet för Arbetshygien.
Vid den demonstrationsmätning, som utfördes för Solarplexus, fick experimentpersonen räkna subtraktion och börja vid 900 och dra av 7 åt gången. Alla mätare gav omedelbart utslag på den stress personen kände vid tillfället.
Det är just skillnaden mellan akut stress och BURN OUT säger Harri Lindholm. Vid akut stress blir hela systemet överaktivt, medan kroppen inte alls reagerar vid BURN OUT. BURN OUT är ett livsfarligt tillstånd.
Men man kan förebygga stress och BURN OUT. Harri Lindholm säger att man på institutet via mätningar nu vetenskapligt har kunnat bevisa att det som österländsk visdom har sagt under århundraden, kanske mer, är sant.
En människa kan reglera kroppsfunktioner med sin andning!
Det kunde påvisas via ett experiment där försökspersonen ombads blåsa hårt i ett munstycke under 15 sekunder och sedan slappna av. Hjärt- och pulsfrekvens påverkades omedelbart.
Det förefaller som om andningen skulle bestämma över resten, säger Harri Lindholm. Då andningen förändras följer hjärtat och blodomloppsfunktionerna efter. Om vi alltså medvetet andas på ett hälsosamt sätt, långsamt, regelbundet och djupt, inverkar vi på hjärta och blodomlopp på samma sätt, hälsosamt!
Jag har själv märkt att detta att medvetet koncentrera sig på andningen och slappna i besvärliga situationer hjälper, konstaterar Harri Lindholm. Det hjälper snabbt och effektivt, och man slappnar av på ett överraskande sätt. Man blir piggare och mer alert, associationsförmågan återvänder, paniken försvinner.
Avslappning är många gånger mer effektivt än mediciner!
harri.lindholm@occuphealth.fi
|
Sömnens betydelse
Björn Appelberg, psykiater & sömnforskare
Sömnen mätbar!
Sömnens uppgift kallas för mänskoorganismens och livets sista stora hemlighet. Men detta till trots har man genom forskning lyckats komma fram till vissa slutsatser om sömnens natur. Man har också lyckats mäta sömnen.
Genom att mäta hjärnans elektriska aktivitet har man kommit fram till att sömnen är ett dynamiskt tillstånd som går att dela in i fem olika stadier. Fyra s.k. non REM sömn stadier och ett REM sömn stadium. (REM = rapid eye movement). De fyra non REM sömnstadierna börjar med ett stadium av lättsömn och accelerar sedan till en allt djupare sömn. REM sömnen är de sömnperioder då vi drömmer.
Vad är det då som händer då vi sover?
Generellt kan man säga att muskelspänningen minskar. Den är lägst under REM sömnen. Mänskor och djur är i praktiken förlamade då de REM sover. Och det är en bra sak. Det skyddar oss medan vi drömsover.
Det finns en sällsynt sjukdom där förlamningen uteblir. Det betyder att de sovande agerar ut sina drömmar. Så att en person som drömmer att han dyker, löper risk att hoppa ut genom fönstret. Faran för denna sällsynta grupp av mänskor är den att de skadar sig själva eller den de sover med.
Varför drömmer vi?
Ett konservativt svar är att eftersom aktiviteten i hjärnan minskar under non REM sömnen så behövs drömsömnen, tidvis aktivitet för att hålla hjärnbarken vid liv.
Enligt psykologiska testresultat är det viktigt att drömma för att upprätthålla vår minnesfunktion och för vår emotionella balans. Om man länge berövas sin REM sömn kan det leda till psykisk obalans, oro, okontrollerade känsloutbrott. o.s.v
Vad är det som händer rent fysiologist?
Hjärnans ämnesomsättning och blodflöde minskar under non REM sömnen. Ju djupare sömn vi befinner oss i desto lägre är vår puls och andnings –frekvens och vårt blodtryck. Hjärnans ämnesomsättning ökar under REM sömnen.
Om man generaliserar kan man säga att den djupa non REM sömnen är viktig för vår fysiska återhämtning medan REM sömnen är viktig för vår psykiska återhämtning.
Sömnen har helt klart restorativa funktioner. Under vakenhet är ämnesomsättningen katabolisk, d.v.s. man förbrukar, bryter ner, konsumerar, medan ämnesomsättningen då man sover är anabolisk, d.v.s. man bygger upp, reparerar.
Hur många lider av sömnproblem?
Enligt olika forskningsresultat lider två tredjedelar av befolkningen av tillfälliga sömnproblem, medan 4 -10 % har långvariga sömnproblem.
De två vanligaste typerna av sömnproblem är de psykofysiologiska och de funktionella. De psykofysiologiska sömnproblemen uppstår som en följd av kriser; förändringar i livet och stress, medan de funktionella sömnproblemen är förknippade med depression och andra depressiva sjukdomar. Men också andra sjukdomar kan ge upphov till sömnproblem.
Det finns sömnforskare som tror att en av orsakerna till att så många i dagens samhälle lider av depression har att göra med vår urbana häftiga livsstil som gör att vi sover allt mindre.
All tillgänglig statistik visar att det under natten sker mer trafikolyckor än vad man skulle vänta sig. Och det visar att sömndeprivation är en klar riskfaktor när det gäller trafik och andra olyckor.
” Om man frågar sig varför vi behöver sova, kan man svara ur ett filosofiskt perspektiv, varför behöver man vara vaken? Frågan är väl närmast varför har både mänskor och djur en rytm som är indelad i aktivitet och vila? Om vi frågar oss varför vi behöver sova bör vi också fråga oss varför vi behöver vara vakna. Vi behöver sova för att kunna vara vakna och vi måste ha varit vakna för att kunna sova.”
Scandinavian Sleep Research Society
http://www.ssrs.org
European Sleep Research Society
http://bisleep.medsch.ucla.edu/WFSRS/ESRS/esrs.html
Journal of sleep research
http://www.blacksci.co.uk/~cgilib/jnlpage.bin?Journal=jsr&File=jsr00604&Page=contents&Type=detail
Finska Sömnforskningssällskapet rf
http://www.sus.fi/index-sv.html
Dag Stenbergs sömnforskningsgrupp
http://www.helsinki.fi/science/helsleep/index.html
Uniliitto
http://www.uniliitto.fi
Uniseminaari
http://www.netlife.fi/users/msiivola/uni/uniseminaarit.html
Boklista över böcker som behandlar drömmar, drömforskning och dylikt
http://www.netlife.fi/users/msiivola/krit_aiheita.html#Uni
Dreamdoctor
http://www.dreamdr.com/
The Lucidity Institute
http://www.lucidity.com/
Stress management - basics
http://panicdisorder.about.com/health/panicdisorder/cs/stressbasics/index.htm
Stress management - beyond the basics
http://panicdisorder.about.com/health/panicdisorder/cs/stressbeyond/index.htm
Stress tests
http://panicdisorder.about.com/health/panicdisorder/cs/stresstests/index.htm
Burnout test
http://panicdisorder.about.com/health/panicdisorder/gi/dynamic/offsite.htm?site=http%3A%2F%2Fwww.queendom.com%2Fburnout.html
The medical basis of stress, depression, anxiety, sleep problems and drug use
http://panicdisorder.about.com/health/panicdisorder/gi/dynamic/offsite.htm?site=http%3A%2F%2Fwww.teachhealth.com%2F
|
Studiodiskussion, gäst prof. Lennart Levi
STUDIODISKUSSION, MELITA TULIKOURAS GÄST: PROFESSOR LENNART LEVI
LENNART LEVI, professor emeritus vid Karolinska Institutet i Stockholm, har forskat och forskar i stress.
Alla människor blir inte stressade säger han. Men de som blir det är särskilt sådana som inte kan påverka sin situation. Det är alltså inte så att direktörerna är mer stressade än industriarbetarna eller kontorsflickorna. Det är precis tvärtom! Direktörerna har större resurser, de har möjlighet att kompensera. Det kan inte folk längre ner på den sociala skalan,
de, som inte kan påverka, de, som inte har tillgång till gott socialt stöd, kittet i samhället.
Att kunna lita på varann, att kunna bry sig om varann, att kunna få stöd av varann, har man inte det då är risken för stress klart förhöjd.
Sen är det riktigt att olika människor är olika känsliga. ” We boil at different temperatures”, somliga kokar i rumstemperatur, andra kräver högre temperaturer för att koka, men förr eller senare KOKAR ALLA! Alla har en brytpunkt, säger Lennart Levi, alla går att driva över en gräns där de mår bra och där hälsan bevaras.
Kan barndomen ha en inverkan på hur man reagerar inför stress?
Ja, det har den förmodligen, säger Levi. Men det är mycket svårt att visa eftersom det kräver mycket långsiktiga undersökningar. Om man lär sig att den höjda handen är förberedelse till smekning över håret reagerar man annorlunda på den än om man vet att den höjda handen är förberedelse till en örfil.
Vad gör man när man märker att en person håller på att bli utbränd?
Vad man borde göra är att man borde sätta sig ner på arbetsplatsen, för det är ofta där det börjar, säger Lennart Levi, och i grupper diskutera vad som är bra och vad som är mindre bra, vad man kunde ändra till det bättre , hur det ska gå till och vad som inte är påverkbart.
Det här går att diskutera med cheferna, med fackföreningsbossarna, med de enskilda anställda.
Sunt förnuft är det enda som behövs!
Folk är ofta rädda för att de ska förlora sina arbetsplatser om de ingriper!
Jamen, idén är att detta är en WIN-WIN-WIN situation. Det lönar sig för företagen att det finns anställda som är engagerade, som inte är utbrända, som är pigga, som kan ge järnet, påpekar Lennart Levi. Det kan sådana som ibland får ladda upp batterierna.
Om man pressas i ett ständigt glädjelöst knog så tappar man så småningom orken och kan inte prestera alls så småningom. Och det om något är en dålig affär för de anställda, för arbetsgivaren och för samhället.
Det kostar mer i långa loppet. Kolossala pengar! Det kostar i storleksordningen, låt oss säga, en IT expert, som är sjukskriven ett halvår kostar en miljon kronor, 750.000 finska mark. En chef på mellanstadiet kostar i runda tal 3 miljoner mark! Att förebygga är billigt i stället för att investera när skadan väl är skedd.
Borde det då på arbetsplatserna finnas personal som är speciellt skolad för sådant här?
Jag skulle önska att alla chefer var skolade, att det var det man inom Europeiska Unionen kallar main streaming att detta invävs i all vardaglig verksamhet. Det ska inte vara någon psykolog som man ringer efter när det börjar brinna i knutarna. Det ska vara ett led i den vardagliga gråa verksamheten. När man planerar ett arbete, när man genomför ett arbete, när man utvärderar ett arbete.
Hur ligger Finland till i jämförelse med andra?
Finland och Sverige ligger inte bra till, suckar Levi. Båda länderna har betydande problem, det är helt klart. Vi har många förtidspensionärer, vi har många långtidssjukskrivna. Återigen, det räcker inte med att säga att såhär är det. Följdfrågan är, vad gör vi åt det? Och jag tror att väldigt mycket av det här går att göra nånting åt. Jag råkar veta att er egen president, (Halonen) och Eva Biaudet, som snart kommer tillbaka från sin vårdledighet, de förstår det här
Och har lovat att försöka göra något åt det. Och ni har ert utmärkta arbetshygienska institut, ett av världens ledande!
Vad anser du om metoden att lösa stress via andningsövningar?
Det är sant, jo, men inte hela sanningen.
Om du har en för trång sko kan du ta smärtstillande medel. Då känner du inte av skoskavet. Du kan ta lugnande medel. Då känner du av skoskavet, men bryr dig inte om det. Du kan ta psykoterapi och du kan lära dig avslappnande andning, MEN du kan också byta sko. Och du kan lästa ut skon, göra någonting åt din egen situation.
Om du t.ex. har väldigt mycket övertidsarbete, om du inte får ta ut din semester, om du arbetar långa sammanhängande perioder utan en chans att varva ner är det ett ansvar för din arbetsgivare, men också för dig själv, att säga nej, det här vill jag inte.
Det är visserligen sant att man tar en risk att förlora jobbet, att inte komma i fråga för nästa befordran , men man tar en risk om man inte gör någonting också. Nämligen att bli sjuk och det är inte heller bra. Jag tror att det är en större risk rentav. När ni märker att ni stressas för hårt, att ni inte får sova om nätterna, att ni inte får äta er lunch i fred, då ska man säga ifrån. Både som individ och kollektiv.
Sova, vila och sköta om sin kondition alltså, det är viktigt. Förutom andas, kanske utöva joga, tai chi och dyl.
Javisst, allt detta är oerhört viktigt.
Freud fick en gång frågan om grundbultarna för ett gott liv. Han svarade :”Lieben und arbeiten”, att älska och att arbeta. Till det vill jag lägga ett tredje: att leka! Har man de tre komponenterna har man ett bra liv. Och de komponenterna varierar från barndom till hög ålder. Om människan ges tillfälle att påverka den mixen då är chansen att det blir att bra liv utan utbrändhet och med stor behållning.
lennart.levi@eurostress.se
|
Drömmen som redskap
DRÖMMEN SOM REDSKAP
Margareta Thun, gestalt- och bildterapeut
Jag kommer ihåg drömmar från tonåren- att jag målade dem, men jag fäste mig inte vid det. Senare i livet då något dramatiskt inträffade var drömmarna rena ”knock outen”. Det som jag genast kommer att tänka på är då min son dog i en trafikolycka. Då var drömmarna våldsamma o intensiva. De var också roliga. Jag ville inte ta någon lugnande medicin, eftersom jag bara väntade på att få gå och lägga mig. Varje natt öppnade sig en helt ny värld. Jag tror att mina drömmar höll mig vid liv och jag lärde mig att organismen strävar till en balans genom att förse oss med drömmar. Skulle jag inte ha haft de där drömmarna så vet jag inte vad som kunde ha hänt.
Drömmen som redskap!
Jag tycker det handlar mycket om att göra det omedvetna synligt, så att man kan ta itu med det. Och så kan man ju lära sig att drömma vidare och lösa någonting. Det är ju ofta man märker att man drömmer. T.ex att man talar med sin döda morfar. Men istället för att vakna kan man bestämma sig för att drömma vidare och hämta något ur drömmen.
Den gestaltiska teorin handlar om att allting i drömmen är bortträngda delar av en själv, eller inte äns bortträngda. Men ett fantastiskt material att ta till sig och ge det en röst.
Jag jobbar med drömmar på olika sätt beroende på vem jag har med mig. En del vill måla andra skriva. Metoden är nog att ta fram olika roller. Det finns ju så många element i en dröm, men det som berör drömmaren mest brukar jag börja med.
Det är viktigt att ge drömmen en form. Och ett sätt är att gestalta drömmen med masker och spela ut de olika elementen genom ett slags rollspel.
Varför är det bra att drömma? Ja, vi är ju så upptagna under dagen att vi låter mycket av det som händer runt oss gå förbi. Och det vi borde ha uppmärksammat kommer upp i drömmar ur det omedvetna. Det är som om det omedvetna jobbar för oss. Som om vi skulle ha en kompis som säger ”hur tog du inte tag i den där saken?”
|
Kondis
KONDITIONSTEST I VIERUMÄKI 11.3
Konditionstest och Solarplexus.
Över 100 000 finländare har redan gjort det under drygt 10 års tid och trenden är lika klar som alarmerande. Det handlar om kondition, konditionstest i Vierumäki och en utveckling, som oroar testningschefen Matti Heikkilä.
-Det största problemet hos finländarna idag är grundkonditionen eller uthålligheten, säger Heikkilä, som höjer ett varnande finger för finländarnas allt sämre motionsvanor.
Vi på Solarplexus-redaktionen beslöt oss för att åka till Vierumäki för att göra oss själva till försökskaniner och gå igenom det här konditionstestet.
Det som väntade oss där var ett tredelat test, som på ett mångsidigt sätt skulle kartlägga vår fysiska kondition.
Den första delen var ett 14-minuter långt test på motionscykel, där vår submaximala uthållighet testades. Cyklarnas motstånd uppgraderades under testets lopp, så att vår 50-80%-iga kapacitet mättes. Utgående från vår syreupptagningsförmåga och puls under ansträngningen fick vi sedan ett konditionsindex, som på skalan 1-5 visade var vi står.
Den andra delen av testet var ett muskeltest där arm-, mag- och ryggmusklerna mättes. Under 30 sekunders tid skulle vi stå för en maximal prestation, och till exempel antalet armhävningar som vi klarade av att utföra under 30 sekunder gav oss sedan ett vitsord på vår armstyrka.
Den tredje och sista delen av testet var en tänjningsdel, där mjukheten i kroppen mättes. Eventuell styvhet i ryggen, sidorna och låren undersöktes genom enkla ”böj och töj”-övningar.
Och så var det resultatet…
För många av oss var det onekligen ganska förnedrande att se sin kondition utskriven svart på vitt. Trots att många av oss aktivt motionerar var gruppens testresultat på det stora hela taget inte mycket att hurra för. Vi passade som grupp mycket väl in i den finländska trend, som Matti Heikkilä upplyste oss om. Vi finländare har tydligen glömt hur man motionerar vettigt.
I samband med att vi fick våra resultat, gav oss Matti även ett individuellt ”motionsrecept”. Ett recept som utgående från våra egna önskemål skall hjälpa oss till en bättre och mer mångsidig kondition. Vikten av återhämtning varvat med mer svettiga och ansträngande övningar betonades.
Motion och stress.
Många av oss fick ett verkligt uppvaknande i samband med testet. Någonting måste faktiskt göras. Jag borde motionera, men hinner jag? Det här var en fråga, som gick igenom mångas huvuden. En tanke som framkallade stresskänslor. Testningschefen Matti Heikkilä är övertygande när han talar om sina erfarenheter av förhållandet motion och stress.
-Om motionen utförs på rätt sätt efter en jobbig dag på arbetet eller hemma, så är effekten given. När man motionerar, så ”lättar man” även på det tryck i kroppen som uppstått under dagen och om man lär sig vad ens kropp behöver i motionsväg, så har den fysiska aktiviteten en klart positiv inverkan på eventuell stress. Det har jag personliga erfarenheter av, poängterar Matti Heikkilä.
Fortsättning följer.
Vi fick alltså alla individuella konditionsrecept att följa under vårens lopp. För vissa låg tyngdpunkten på muskelövningar, för andra på joggningsturer. Men en sak var vi alla överens om: det kommer att bli en svettig vår! Under 14 veckor skall vi nu följa våra recept och i Solarplexus sista avsnitt för våren den sjätte maj, får vi sedan se hurudan effekt vår motionskur har haft. Då är det upp till bevis, när vi genomlider samma konditionstest igen.
|
Echinacaea
Echinacaea , som på svenska heter Röd Solhatt är en vacker blomma, som liknar prästkrage, men är röd. Den finns också som trädgårdsväxt och går då under namnet Purpurrudbeckia.
Hos oss växer den inte vilt, men i Nordamerika har indianerna skördat den sedan urminnestider för att läka sår. Hos oss har echinacaea blivit mest känd för att kunna lindra förkylningar och det beror på att den stärker immunförsvaret.
Så fort man känner att man håller på att bli förkyld ska man ta Echinacaea, som finns antingen i tablettform eller som droppar.
I Europa har växten använts ca 50-60 år av läkare. Det har gjorts ett fåtal kliniska studier med Echinacaea men de visar alla att förkylningstiden förkortas om man tar preparatet i god tid.
|
|
|
Till början av sidan